I huvudet på en psykiatriker- filosofisk psykologi

Psykologi ur ett filosofiskt perspektiv

I det här kapitlet kommer jag att ta saker som många säkert tänker på men nästan ingen pratar om. Det kan röra sig om typiskt mänskligt beteende, trender, mellanmänskliga relationer, orsak och samband, varför vi tänker och handlar på ett visst sätt, varför psykologi ur ett filosofiskt perspektivmassbeteende uppstår med mera. Jag kommer också att koppla samman psykologi med filosofi ( från grekiskans philosophia som översatt till svenska betyder " kärlek till visdom " ), en intellektuell disciplin som kritiskt studerar de mest grundläggande frågorna : finns det en verklighet utanför mina tankar?, vad är kunskap?, vad är sanning?, vad gör en handling värdefull?, har människor och djur samma värde?

Sigmund Freud och psykoanalysen

Sigmund Freud var en österrikisk läkare neurolog och författare som grundade psykoanalysen och han har haft stor betydelse för den västerländska kulturen under 1900-talet, den moderna synen på människan och psykoterapi. Enligt Freud styrs våra tankeprocesser genom konflikter mellan våra biologiska drifter ( Detet ) och samhällets regler ( Överjaget ) som jaget måste kompromissa mellan. Förenklat kan man säga att drifterna ( där sexualdriften har stor betydelse ) ligger till grund för de saker som jag nämnde i början av kapitlet som exempelvis typiskt mänskligt beteende, trender, mellanmänskliga relationer, orsak och samband, varför vi tänker och handlar på ett visst sätt och varför massbeteende uppstår.

Maktbegär

Maktbegär är en egenskap som finns hos människan och andra djur. Maktbegäret är olika hos olika individer, och varför är det så? Jo därför att makt är ett redskap som vi behöver för att det ska bli lättare att skaffa partner för att vi ska kunna fortplanta oss. Vi fungerar precis som andra djur och har en drift att fortplanta oss och för att locka till oss en partner blir det så mycket lättare om man som man har någon form av makt. Precis som bland övriga djur gäller det för hanen att imponera och visa att man är stark. Honan väljer en stark hane då det ger avkomman bättre förutsättningar att överleva och till bättre gener. Vad menas då med stark? Är det samma som att ha makt? Ja på sätt och vis är det så. Maktbegreppet är ju mer komplext bland människor än bland de flesta andra djur. Makt kan även den som inte egentligen tillhör dom starka skaffa sig bland oss människor. Detta gäller exempelvis att skaffa makt genom våld, men detta är en makt som är lågt rankad bland människor och därför inte ett bra sätt att imponera på kvinnor med. Man kan skaffa sig makt genom politiken och det är ett betydligt bättre sätt. Man kan också få makt genom idrotten, som artist eller skådespelare, med pengar eller genom yrke och titlar.

maktbegär och makt

Det finns således många sätt att bli framgångsrik och få makt om man är människa och det öppnar också möjligheterna för människor som egentligen inte har de egenskaperna som gör honom/henne till en stark person. Om man inte kan bli bra på att vara bra så kan man bli bra på att vara dålig och detta sätt har på senare år fått allt större plats i vårt samhälle. Som exempel kan jag nämna dokusåporna som visats på TV de senaste åren. I dessa såpor är det de personer som uppvisar det sämsta beteendet som är de mest framgångsrika och personer som egentligen har de bästa kvaliteterna blir utröstade på ett tidigt stadium därför att de utgör ett hot mot de svaga i gruppen.

Intelligens är den egenskap som är högst rankad bland de parametrar som förknippas med styrka hos människan. Paradoxalt nog är det så att intelligenta människor sällan eftersträvar makt men får ändå makt på grund av utbildning och kvalificerat yrke. Intelligens skrämmer ofta män som vill ha makt men som själv inte står för intelligens som höjer dem över genomsnittet. För att nämna några exempel på detta så kan man ta det kommunistiska systemet där politikerna gjort allt för att marginalisera och ofta också förföljt de intellektuella. I Kambodja försökte man under en period utrota alla högutbildade.

På grund av rangordningen av styrkeparametrarna där intelligens står högst och kanske politik och artisteri någonstans i mellanskiktet och våld står lägst har människan svårt att visa uppskattning för sådana bedrifter som har med intelligens att göra. Forskaren som upptäcker botemedel för cancer eller någon annan allvarlig sjukdom och som innebär att miljarder människor i framtiden räddas från en säker död hyllas inte medan däremot artisten hyllas av miljontals människor. Ja till och med den som inte lyckas med att vara bra på att vara bra men som blivit bra på att vara dålig hyllas mer än forskaren. Möjligen kan forskaren få Nobelpriset men oftast då inte förrän 40-50 år efter upptäckten och då har forskaren blivit gammal och utgör inte ett hot längre.

Det typiska mänskliga beteendet i jakten efter makten efter makt har skapat " Jantelagen " som innebär att " man får inte sticka upp och tro att man är bättre än andra på något sätt " Jantelagen är typisk för den svenska mentaliteten men förekommer på många andra platser i världen. På engelska används uttrycket " Tall toppy syndrome " som betyder att någon som åstadkommit något positivt inte erkänns för att folk inte tycker att vederbörande förtjänar det.

Som exempel här kan nämnas att folk har väldigt svårt att erkänna att en person som skapat sig en förmögenhet genom att vara duktig har gjort något bra. Ofta ger man i stället negativ kritik. Däremot kan man hylla den som blivit lottomiljonär speciellt om det är en person som inte har någon högre status tidigare.

Massbeteende och trender

Med massbeteende menar jag det som ofta i folkmun kallas masspsykos och som innebär att den stora folkmassan följer trendsättaren. Människan har tendens att följa massan och det kan vara farligt om trendsättaren är en farlig person typ vissa statschefer genom åren som startat stora krig. Många människor har inga egna åsikter och fattar därmed inga egna beslut fast dom tror att dom gör det. De flesta följer trendsättaren eller vad den stora massan tycker och gör. Jag reflekterade själv redan som barn på dessa fenomen. Jag upptäckte att de flesta elever i den klass jag gick alltid tyckte som den eller de som var poppis i klassen och framför allt som läraren om något som jag hade helt avvikande mening om och som jag var säker på att jag hade rätt i. Jag fick inte vid något tillfälle någon annan i klassen med mig men ofta kom någon eller några i efterhand och sa att jag hade rätt men att han/hon inte vågade hålla med mig när alla andra var emot mig.

Det är således några få personer som sätter trenderna, som leder den stora massan till att tycka och handla på ett visst sätt. Vi har för tillfället sedan några år tillbaka Sverige på detta vis drabbats av något som man kan kalla en tävlan om vem som tycker mest om människor som ursprungligen kommer från en annan kultur än vi svenskar. Politikerna tävlar om vem som tycker om flyktingarna mest och försöker på alla sätt samla poäng. Detta har lett till att omvärlden skrattar åt oss svenskar som tagit på oss att rädda världen. Ett annat exempel på massbeteende eller masspsykos är det beteende man ofta ser på musik konsärer där publiken, ofta unga tjejer beter sig som hysteriker framför scenen där de skriker hysteriskt och ibland till och med förlorar medvetandet.

Det finns så mycket mer att ta upp i dessa ämnen men i detta kapitel har jag om vad som jag som psykiatriker kan gå och fundera på. Det är inga märkvärdiga funderingar utan bara helt vanliga vardagssituationer och beteenden som vi kanske inte alltid tänker på men där det finns filosofiskt-psykologiska förklaringar till varför vi tänker och handlar som vi gör.